(2001) 10-10 I 862 sidor har jag läst om Marilyn Monroes liv. Eller har jag det? Joyce Carol Oates deklarerar redan på bokens allra första sida att boken är en fiktiv berättelse och att allt är skrivet ur fantasin. Men nå'n research måste hon ju ha gjort!? Det låter i alla fall helt troligt och ända till den dag jag eventuellt får något annat bevisat för mig så kommer det här att vara min verklighet av iknonen Marilyn Monroe.
Boken är uppdelad i fem delar; "Barnet" som berättar om barndomen och uppväxten tillsammans med den psykiskt sjuka mamman och senare på barnhem, "Flickan" i vilken Norma Jean Baker blir gift för första gången och där hon upptäcks och blir pinuppa, "Kvinnan" där Norma Jean Baker (som är Marilyn Monroes riktiga namn och det som, vad jag förstår, hon egentligen ville bli kallad) gifter sig, skiljer sig och sällskapar med radarparet Tvillingarna, "Marilyn" om berömmelsen och hennes två sista äktenskap, och slutligen den sista delen "Senare i livet" som jag tycker är den bästa. I sista delen skildras hennes nedgång och fall. Utan att JCO egentigen uttryckligen säger det så läser vi hela tiden hur drogerna allt mer tar överhanden över Marilyn Monroes liv. Allt oftare befinner hon sig i ett töcken, en dimridå av droger.
Även om jag inte kan låta bli att ifrågasätta varför man skriver 862 sidor om en av världens mest kända personer (Marilyn Monroe blev av Peoples Magazine 1999 utsedd till århundradets sexigaste kvinna) och påstår att det är fantasi, trots att man vet att mycket av det är sant - detta stör mig alltså lite - så måste jag ändå säga att det är en oerhört faschinerande bok! Jag tycker att Marilyn är skildrad på ett mycket fint sätt. Utan att göra henne till någon "dum blondin" så har författaren ändå skildrat hennes liv som en lång rad av övergrepp. Och slutligen tog dessa övergrepp livet av Marilyn Monroe.
Läs mer om Marilyn Monroe på Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Monroe
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar