2021 (07-22) Jonas Gardell har skrivit ännu en viktig bok - den här. Första delen handlar om uppsaladocenten Pontus Wikner som verkligen levde och verkade under andra delen av 1800-talet. Innan sin död förseglade han sina dagböcker, brev och andra anteckningar, texter han kallade "Psykologiska självbekännelser", och förbjöd någon att öppna dem förrän efter hans hustrus och hans barns död och "i intet fall förr än efter femtio år från innevarande dag" (1879).
Gardell har nu skrivit hans historia och romanen bygger på Wikners egna ord. Wikner var homosexuell vilket var brottsligt på hans tid. Han tillåter sig ändå att träffa andra män, lika unga som han själv, men våndas. Snart vinner samvetskvalen och han lämnar sina hjärtevänner.
Andra halvan av romanen utspelar sig på 1960-70-tal i Sverige. Då är det inte längre brottsligt att ha ett förhållande med person av samma kön. 1979 anses det inte ens mentalsjukt. Vi får följa pionjärerna i Sverige. De som var först med att sätta ner foten och kämpa för ett rättvist samhälle. Även dessa personer är verkliga. Jag googlade fram några av dem efter att jag läst boken.
Jag tycker att den andra halvan är den bästa. Men det som gör den riktigt intressant är ju att den föregås av Wikners berättelse. Kunskapen om hur Wikner hade det gör att kampen under 60- och 70-talet blir så mycket viktigare. Jättebra, Gardell.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar