20023 (05-24) Detta är en bok med två noveller. Två varma noveller, där det goda lyfts fram.
Det tredje ljuset handlar om en flicka i en familj med påvra förhållande. Flickan lämnas bort när hennes mamma ska föda det sjätte (tror jag) barnet. Under några månader får hon bo hos sin farbror och hans fru, som för sen tid sedan förlorat ett barn. I det tillfälliga hemmet möts hon av värme och trygghet. Särskilt mannen visar stor ömhet. Flickan är osäker, van vid att "göra fel", men blir allt mer avslappnad och en fin relation byggs upp. Men en dag måste hon återvända till sin biologiska familj.
Små ting som dessa belyser ett stycke irländsk historia som man säkert helst vill glömma, kvinnors arbete i de s.k. Magdalenatvätterierna, en form av kyrkligt tvångsarbete. Huvudpersonen Bill Furlong träffar på en flicka i ett sådant tvätteri och hans samvete ställs på spel.
Två fina berättelser. Särskilt den första. Men det kan också bero på att jag är dålig på att läsa noveller. En novell är så späckad med ord, vart och ett valt med stor omsorg. Jag läser sällan noveller men har märkt att när man gör det så ska man nog i stort sett sträckläsa. Det gjorde jag med den första. Den andra läste jag med några sidor då och då. Då tappar man fokus och det blir svårt att komma in i boken. I en roman kan man skumma några sidor ibland och nickar man till när man läser så gör det inte så mycket. Men så kan man inte läsa när man läser en novell.
Boken var den tredje i vår bokklubb (Evas, Idas, Lisas och min).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar