Välkommen!

Är du som jag intresserad av böcker? Då är du välkommen att läsa min blogg. Vill du får du också gärna skriva en kommentar till dem av böckerna som du själv har läst.

Sidor

fredag 19 juli 2024

New York trilogin - Paul Auster

1985, 1986, 1986 (07-24) New York trilogin består av Stad av glas, Vålnader och Det låsta rummet. Alla tre har liknande drag.

Den första inleds med ett telefonsamtal, en felringning, till deckarförfattaren Quinn. Någon frågar efter privatdetektiven Paul Auster. Efter upprepade samtal, där Quinn påpekar felringningen, bestämmer sig Quinn istället för att spela med och ta Paul Austers roll. Detta leder till ett uppdrag där han ska möta och skugga Stillman från det att han stiger av tåget vid Grand Central Station, dit han kommer från en längre fängelsevistelsen. Stillmans son är helt säker på att hans far kommit för att mörda honom. Quinn lever sig så in i rollen som privatdetektiv att han successivt tappar kontrollen över sitt riktiga jag.

Den andra boken handlar om privatdetektiven Blue som av White får i uppdrag att skugga Black. Blue har aldrig sett sin uppdragsgivare utan de kommunicerar med varandra via ett postfack. Med jämna mellanrum lämnar Blue rapporter om vad Black gör. Men vem är Black och vem är det egentligen som skuggar vem?

I den sista boken kontaktas berättar-jaget av en Sofie Fanshawe, gift med berättar-jagets bästa vän under uppväxten Fanshawe. Sofie berättar att hennes man varit borta i några månader och att Fanshawe, innan försvinnandet, sagt att om han en gång försvinner och inte kommer tillbaka så ska alla hans manuskript (han har alltid skrivit men vägrat låta något bli publicerat) skickas till hans bästa vän från barndomstiden. Bara han kan avgöra om det finns något där som är värt att ge ut. Jag i boken tar sig an uppgiften på det mest hängivna sätt man någonsin kan tänka sig.

Det är andra gången jag läser New York trilogin. Jag fick lust att läsa om den när Paul Auster nyligen dog och det skrevs mycket om den fantastiska trilogin. Ja, den är bra. Men det händer ingenting. Det jag som fascinerar mig är dock att Paul Auster kan skriva så mycket om så lite. Han har en fantastik berättarkraft och spännande fantasi. Att de tre berättelserna vävs samman i slutet av den sista är kul. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar